fiffel.eu
English version below
Krönika skriven av Claes Magnusson 2006-06-01== FIFFEL.EU ==Det blir allt svårare att vara positiv till EU. Vart man än vänder sig verkar det sitta nån dryg grabb med fet lön, tummen i ändan och sämre språkkunskaper än min fyra månader gamla son.EU-kommissionen ville med nya toppdomänen .eu uppmuntra handel över gränserna. Organisationen EURid bildades och som partner valdes klunsen PriceWaterhouseCoopers.Först tilläts givetvis EU själv roffa åt sig viktiga domäner som ”112.eu” och ”antifraud.eu”. Därefter reserverades domäner för viktiga europeiska platser såsom ”bryssel-huvustad.eu”. Jupp, det saknas ett ”d”...Nästa steg blev att låta alla med rätt till ett visst namn få det, exempelvis de med registrerade varumärken. Här visade sig PriceWaterhouseCoopers vara en lysande partner som med en sköldpaddas snabbhet, en amöbas intelligens och elegansen från en noshörning utförde denna kontroll så att allt skulle bli rätt.Förutom att det tog ett halvår att behandla en ansökan och att eventuella frågor besvarades ett ointresserat belgiskt fnys ”Sorry, boss no here, call later, yes?” så godkände PriceWaterhouseCoopers i rask takt märkliga ansökningar som ”BARC & ELONA” som efter borttagning av tecken och mellanslag som inte kan förekomma i domännamn plötsligt blev till värdefulla domännamnet ”barcelona.eu”.Snabbregistrerade varumärken för produkter som ugnsvantar respektive gödsel blev till ”shopping.eu” och ”musicals.eu”. Allt fiffel godkändes medan legitima företag fick nobben.Amerikanska ambassaden fick nej till ”usa.eu” som i stället gavs till fifflare som även plockade ”unitedstates.eu”, ”america.eu”, ”washington.eu”, ”lasvegas.eu”, ”hollywood.eu” och tiotusentals andra värdefulla domäner.Efter att de mest attraktiva domänerna fifflats bort var det dags för nästa steg, att låta vem som helst gå till en domänregistrator och ansöka. På en given signal skulle sedan registratörer över hela världen komma in med sina ansökningar, en efter en, i ett vad man utlovade skulle vara ett rättvist system.Problemet var bara att grabbarna i EURid glatt godkände vem som helst som registrator.Några dagar före starten rasslade det in mängder med okända företag som registratörer, ofta med snarlika namn och samma adresser. Dessa företag skapades för ett enda syfte – att öka oddsen i jakten på de sista åtråvärda domänerna.Bob Parson, chef för det stora domänföretaget GoDaddy, uppskattar att nära nog tusen sådana bluffregistratörer startade upp innan domänen släpptes. De flesta hade inte ens en egen webbplats och givetvis inga kunder – förutom dem själva.Någon har räknat ut att kring 43% av .eu-registreringarna gjordes av bluffmakare. Ingen vet exakt eftersom grabbarna på EURid dels skyddar bluffbolagen och vägrar visa informationen, dels vägrar lämna ut den zonfil som i vanliga fall kunnat ge sådan information.Många av de stulna domänerna säljs nu för mångdubbelt högre priser i utpressningsliknande situationer över hela Europa. Visst, du kan överklaga om du vill pynta 20.000 kronor till en tjeckisk domstol där grabbarnas kompisar nu för goda pengar sitter och avgör de tvister grabbarna skapat. Har du några klagomål på hur EURid skött det här, föreslår en av grabbarna på EURid att du vänder dig till en belgisk domstol.Men som George Orwell konstaterade är några djur mer jämlika än andra djur och PriceWaterhouseCooper som själva gjorde fel i sin ansökan för ”pwc.eu” och ”pricewaterhousecooper.eu” har tydligen själv på egen hand gått in och rättat till sina ansökningar, något som annars ingen tillåts göra.Det är en skam, det är en fläck på EUs banér om inte EU och dess ansvarige kommissionär Viviane Reding med all kraft slår ner på grabbarna och fifflandet.Grabbarna bakom EURid har dragit in stora pengar. Förräderiets totalpris uppskattas av vissa till någonstans mellan 6 och 10 miljoner Euro.Frågan är också vilken av grabbarna som just nu skrattar under flygresan från Bryssel till någon söderhavsö?---Claes Magnusson arbetar idag som rektor för Malmö Yrkeshögskola. Du kan följa honom på Medium eller maila honom på [email protected]
🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶
FIDDELING EU
ENGLISH VERSION
Chronicle written by Claes Magnusson, 1 June 2006== FIDDELING IN EU ==It's becoming increasingly difficult to feel positive about the EU. Wherever you turn, there seems to be some self-important fellow on a fat salary, thumb up his backside, and with poorer language skills than my four-month-old son.The European Commission, hoping to encourage cross-border trade with the new top-level domain .eu, established the organisation EURid and selected the hapless PriceWaterhouseCoopers as its partner.First, naturally, the EU helped itself to the choicest domains - "112.eu" and "antifraud.eu", among others. After that, domains were reserved for important European locations such as "bryssel-huvustad.eu". (Roughly translated to "brussels-capial.eu".) Yep, it's missing a letter.The next step was to allow anyone with a legitimate claim to a particular name - registered trademark holders, for instance - to secure it.
Here PricewaterhouseCoopers proved to be a stellar partner, performing these checks with the speed of a tortoise, the intellect of an amoeba, and the elegance of a rhinoceros - all to ensure everything would be done properly.Aside from the fact that it took half a year to process a single application, and that any enquiries were met with a disinterested Belgian sniff of "Sorry, boss no here, call later, yes?", PricewaterhouseCoopers swiftly approved any number of dubious applications - such as "BARC & ELONA" which, once stripped of the characters and spaces that cannot appear in domain names, conveniently became the rather valuable "barcelona.eu".Hastily registered trademarks for products such as oven gloves and fertiliser were transformed into "shopping.eu" and "musicals.eu". Every fiddle was waved through, whilst legitimate companies were turned away.The American Embassy was refused "usa.eu", which was instead handed to fraudsters who also snapped up "unitedstates.eu", "america.eu", "washington.eu", "lasvegas.eu", "hollywood.eu", and tens of thousands of other valuable domains.Once the most attractive domains had been fraudulently claimed, it was time for the next phase: opening registration to the general public. At a given signal, registrars from around the world would submit their applications one by one, in what was promised to be a fair and orderly process.The only snag was that the chaps at EURid had cheerfully approved virtually anyone as an accredited registrar.In the days before launch, a flood of unknown companies appeared on the registrar list - often with suspiciously similar names and identical addresses. These entities had been created for a single purpose: to improve the odds in the scramble for the last desirable domains.Bob Parsons, head of the major domain company GoDaddy, estimated that nearly a thousand such bogus registrars had set up shop before the domain was released. Most didn't even have their own website and, naturally, had no customers - other than themselves.Someone calculated that roughly 43% of all .eu registrations were made by fraudsters. Nobody knows the precise figure, since the fellows at EURid are shielding the fraudulent companies, refuse to publish the information, and have declined to release the zone file that would ordinarily allow such figures to be established.Many of the stolen domains are now being sold at vastly inflated prices in what amount to extortion schemes across Europe. You're welcome to appeal, of course - provided you fancy paying 20,000 kronor (approx €2.000 Euro) to a Czech court where the chaps' friends are now, for handsome fees, adjudicating the very disputes the chaps themselves created. If you have any complaints about how EURid has handled all this, one of the EURid chaps helpfully suggests you take it up with a Belgian court.But as George Orwell observed, some animals are more equal than others - and PricewaterhouseCoopers, having made errors in their own applications for "pwc.eu" and "pricewaterhousecoopers.eu", appear to have quietly corrected those applications themselves, something that no one else is permitted to do.It is a disgrace. It is a stain on the EU's banner - unless the EU and the (then) responsible Commissioner, Viviane Reding, come down with full force on those responsible.The fraudsters behind EURid have made a great deal of money. The total cost of the betrayal is estimated by some at somewhere between six and ten million euros.One also wonders which of them is right now chuckling to himself on a flight from Brussels to some tax free island in the south.---Claes Magnusson is currently the principal at Malmö Yrkeshögskola. You can follow him on Medium or reach him at [email protected]
🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶🇪🇺💶